midsommarafton, stälje
det var midsommar och jag drack drack drack för att bli full och alla män stod vid grillen / pratade motor, alla kvinnor dukade av / under, allt prat gick som flimmer genom min varma hjärnsubstans, blev till klåda där inne bland celler blod förträngda förvrängda minnen.
var tvungen att fly till kök, göra kvinnorgöra, slippa klådan, klia hjärna med uttorkade vassa diskhänder och stickande diskborststrån, och hämta mer att dricka dricka dricka.
bruna ögon blir för för för full och jag slits mellan att viska "vet du att du skriker när du pratar?" och att skita i vilket han är inte mitt ansvar han vet vad han gör och att dricka ikapp ikapp ikapp honom.
jag ska bli vit månad jag ska inte falla in i patriarkatets kvinnoroll jag ska bli medveten jag ska läsa kulturessäer jag ska bli något som ger mig en känsla av väl väl väl befinnande.

Oslo S
Saker jag tänkte i Oslo:
*alla mina vänner verkar starka nu. En mamma blir frisk, en mage är full av bebis, ett jobb är bättre än sovmornar, en kjaereste verkar grei, en perlevenn verkar motiverad.
*sommaren rinner iväg som sand mellan mina fingrar.
*narkomanerna ser ut som hönor, de står i flock och kacklar skrämt av minsta hastiga rörelse, deras blickar är tomma. De pickar ivrigt efter vad de kan få.

Sentrum scene, Oslo
Lyriken liksom regnar øver mig, nær jag ær berusad. Men i nyktert tillstånd ær det svårt att minnas alla ord, tænkta att vara vackra/att gøra intryck.

På ett SJ-tåg
Pløtsligt står han dær - O.
(Han som smakade nikotin.)
Jag noterar den intensivt isblå færgen i hans øgon. Noterar. Drunknar inte, som jag gjorder førr. Han pratar om någon som fyller 30. Jag pratar om tågførseningar. Sen går han av. Jag sitter kvar. Lite darrhænt. Men i hjærtat ær det som om ingenting hænt.

Inom armlängds avstånd
Dom har basebollträn under sängarna. På riktigt.
Jag finner det charmigt.